Date

Hej,

det har redan gått en månad sedan jag skrev sist!! Det är redan mitten av november nu, tiden rusar verkligen iväg.

Jag lever MITT liv nu, har kontroll över mitt liv.
Det känns oerhört tillfredsställande att jag väljer mina egna vägar nu och att jag fattar mina bra & dåliga beslut själv. Jag kan inte klandra någon annan för att saker inte blir gjort, för att vinterdäcken inte sitter på än, för att jag inte orkar göra middag ibland utan bara äter fil och müsli, för att jag somnar i soffan innan halv tio, för att jag äter godis mitt i veckan m.m.
Det är så skönt, ni anar inte!
Jag är mycket ensam och det tar energi det också, men på ett annat sätt än när jag levde i en osund relation. Det är energikrävande att vara ensam, det trodde jag inte. Jag trodde att jag skulle njuta av det, jag älskar ju att vara ensam. Visst är det skönt, jag trivs i mitt eget sällskap och har väl alltid gjort det, men det blir jaaa ensamt liksom! :)
Tjejerna hoppar som dom vill mellan mig och Gubben. De bor var de vill och när de vill.
Fungerar oerhört bra. De verkar tycka att allt är helt okej, de säger det iallafall.

Datinglivet är ju också energikrävande... men samtidigt spännande och kul.
Först ska man "leta" på datingsidan efter en man som man tilltalas av (oftast av utseendet men ibland av den beskrivande texten de skrivit).
Sen ska man få kontakt.
Får man gensvar från snubben så ska det skrivas fram och tillbaka och fram och tillbaka.
Tycker man det verkar intressant ska man träffas.
Man ska förbereda sig på en date, på att vara sitt bästa jag, sitt snyggaste och trevligaste jag och dessutom avslappnad...
Man träffar snubben och man känner redan efter ngn minut om det finns ngn sparkle eller inte. Finns det inte det så är det bara en lång pina innan man kan avsluta daten.
Men finns gnistan där så blir det ännu mera energikrävande..
Hur ska jag bete mig? Hur uppfattar han mig? Hur får jag mina blossande kinder att svalna fortast möjligast?! Vad förväntar han sig av mig och hur 17 går man vidare??
Man får sen en tafflig nervös kram när man skiljs åt och magen pirrar som om 1000 fjärilar dansar zumba i den.
Man sover oroligt och grubblar på vad man sa, vad man inte sa, hur han log och hur lite mat man fick i sig.
Hur blir det sen då... hur gör man nästa move? Jo, man möts igen...
Man ska återigen förbereda sig på en date, på att vara sitt bästa jag, sitt snyggaste och trevligaste jag och dessutom avslappnad...
Fjärilarna i magen är hysteriska och kinderna blossande röda redan innan man åker hemifrån.
Man stannar för att handla lite på vägen dit, daten ringer samtidigt som man ska betala. Man blir stressad, blir virrig i huvudet.
När man lite senare ska betala parkeringen och kreditkortet inte ligger där det ska så blir det ännu stressigare i huvudet. Man får skämmas och be daten betala p-biljett medans man själv ringer för att spärra kortet.
Har man väl sedan fått det gjort så lovar jag att man får en trevlig, avslappnad och mycket tillfredsställande kväll....

Nöjd med livet

Jag vill skriva ett inlägg här men vet egentligen inte vad jag ska skriva. Det jag vill säga låter framkrystad och klyschigt.
Men det enda jag vill få sagt är att jag mår så himla bra nu. Jag andas lätt och har inte 1 000 kg på axlarna längre. Jag ser med hopp på framtiden och är lite spänd på vad den kan erbjuda.
Jag känner mig tyvärr ensam rätt ofta. Men det går att leva med för jag mår bra nu. Mina vänner har fullt upp med sitt och sina familjer så jag vill inte helt klampa in och babbla på om mitt.
Jag har fått en del nya kontakter som jag fördriver tiden med, som är i samma situation som mig. Men det blir också lite speciellt, vill ju inte hänga ut hela mig till någon som jag om några dagar inte har kontakt med mera.
Det är ett nytt liv att förhålla sig till helt klart, jag har mycket att lära. Men jag tycker om det!

Jag har bestämt mig för att åka på en träningsresa till Rhodos med några vänner i början av maj. Det ser jag fram emot mycket!
Dels för att det är underbart att starta våren med en utomlandsresa, dels att det finns en massa roliga pass att gå på och dels för att få umgås med trevliga kvinnor!
Det kostar ju en del, nästan 10 000 kr. Men då är det iofs helpension och tillgång till alla pass, cyklar, pooler osv. Tror det blir kanon!
Är bara så van att hitta superbilliga resor, så detta är liksom lååångt över min normala reskassa. Känner nästan lite dåligt samvete för att jag unnar mig det.. men det är jag värd tänker jag i samma andetag...

Hade ju "inflyttningsfest" förra helgen. Tyvärr kunde ju varken T eller L komma, de som jag egentligen allra helst ville ha där. Men 7 st andra goa vänner var hemma hos mig. Härliga, starka, fina, roliga kvinnor!
Det blev många timmar med skratt, prat, vin & god mat!
Började med att vi satt och drack bubbel och åt lite olika små förrätter i orangeriet i 1½ timme.
Sen flyttade vi in i köket och åt middag vid 19.30. Där satt vi fram till 02!! Såå underbart!
En kväll som jag kommer minnas med ett stort leende!

Nu i helgen ska jag vara barnvakt till våran guddotter och hennes lillasyster. Det blir första gången lilltjejen sover över. Hon är lite spänd och inte helt förtjust över det, men jag hoppas det går bra.
Jag var där i lördags när hon fyllde 3 år, jag var där igår efter jobbet fram till hon skulle lägga sig och åker dit och gör samma sak på torsdag. Det hoppas jag hjälper lite på hennes tveksamhet till att sova hos mig. Tur att storasyster också ska sova över, det är väl lite trygghet i det.

Stora håller på att söka jobb för fullt och har faktiskt fått flera napp. Imorgon provjobbar hon på ett dagis bl a.
Men hon vill ju alltid ha kontroll på läget och att inte veta hur och var hon får jobb i höst tycker hon är jättejobbigt. Hon har haft ångest flera dagar nu, lilla skruttan! Inatt kom hon in vid 2-tiden och la sig brevid mig i dubbelsängen. Hon kunde inte sova pg a alla tankar. Men efter lite mammamys så slappnade hon av.
Trots allt är det underbart att en 19-åring fortfarande kan söka tröst hos mamma och sova över. Min älskade unge!!

Sen är det bestämt att årets julbord med jobbet ska gå av stapeln på en Finlandsfärja......
Kan säga att jag inte jublade åt det + att jag försökte hitta alternativ som jag presenterade.
Men killar/män som vill festa hela natten är inte lätta att få nöjda och detta ville dom verkligen. Bara att bita ihop och gilla läget... trots att jag haaaatar kryssningar!!

Att släppa allt, släppa in och släppa till

Att släppa allt:
Jag ska släppa det som har tyngt så länge, släppa all skit bakom mig.
Att släppa in:
Jag ska släppa in de jag älskar ännu mera i mitt liv.
Dela med mig mer av mig och mina tankar till de som tycker om mig.
Jag vill släppa in nya personer i mitt liv.
Lära känna mig själv genom att ta mig ut på djupare vatten och få nya vänner.
Att släppa till:
Jag ska släppa till mer, njuta mer och fånga dagen mer.
Släppa till  - ordagrant.

Vem är du, vem är jag?

Vem är jag?
Vad tycker jag om att göra, vad uppskattar jag, vad tänder jag på, vad vill jag få ut av min dag/mitt liv, vem tycker jag om att umgås med?
Vem är jag??
Jag är inte längre någons fru, inte längre någon som "gömmer sig" bakom någon annan, inte längre någon som bara finns.
Jag är min egen. Men vem är jag?
Kanske en konstig fråga... jag är ju jag! Men efter att ha varit ett par i 28 år så blir man så lätt inte bara en person utan paret blir en person. Man anpassar sig efter varandra och ger och tar. Man blir ett och mycket av tankarna blir också ett. Där finns det både för och nackdelar förstås.
Man utplånar lätt sig själv, jag gjorde det. Därför funderar jag nu på vem jag är, egentligen är?
Bara det här att handla mat till mig och tjejerna är något helt annat än när jag tidigare handlade till fyra personer. Kylskåpet har helt ändrat karaktär.
Städningen har ändrats, det är mer städat hemma. Inte för att gubben stökade ner en massa utan för att jag plockar upp min egen skit nu. Inte struntar i det för att jag tyckte han kunde göra det, som ändå var hemma hela dagarna. Men han såg inte skiten så då var det jag som kom hem sur för att inget var gjort.... det hamnar jag inte i nu som ensam.
Det är inte en massa disk i köket nu heller,  av precis samma anledning.
Jag ser på meningslösa tv-program, serier osv. för att jag gillar det, utan att nån grymtar och blir sur som en 3-åring!
Jag lägger mig tidigt utan att ha dåligt samvete. Jag lägger mig ännu tidigare när barnen inte är hemma.
Jag träffar dom jag vill. Jag chattar med dom jag vill.
Men jag vete 17 hur jag lär känna mig själv??
Eller är det det jag gör nu kanske? Bara genom att känna mig fram?
Många frågor, inga svar.
Men jag kommer nog dit i sinom tid....

Fredag igen

Veckorna går fort och idag har är det ett halvår sedan jag började på mitt nya arbete!
Vart tog de 6 månaderna vägen?
Mycket har hänt under 2017 i mitt/vårat liv. Många förändring, mycket nytt.
Jag försöker ta en dag i taget och leva i nuet, men tycker det är svårt.

Igår var jag på banken och fixade det sista med bodelningen. Nu är jag ensam ägare till våran villa! Det är mitt hus nu & det känns enormt bra.
Jag är min egen, jag gör det jag vill, köper det jag tycker om, inreder enligt min smak och har ordning på min ekonomi.
Ingen vuxen man att vara mamma åt längre, ingen ekonomi som jag inte har 100% kontroll på, inget strul, inget tjafs och ingen som tycker och tänker om det jag köper.
Det är en befrielse mitt i all sorg. Det känns obegripligt naturligt och okej mitt i all ensamhet.
Hur kan 28 år med varandra inte göra ett större hål i en när man inte längre är tillsammans?
Jag är enormt glad för de år vi fick, han var min drömprins, mitt livs kärlek.
Han gav mig två helt fantastiska döttrar, det största och bästa som finns i mitt liv. Jag är honom evigt tacksam för det.
Men nu är en ny era för oss båda...

Ensamt

Har känt mig så ensam den senaste veckan. Ensam och trött. Så där lite "krypa upp i famnen och tyck-om-mig"-känsla. Men det finns ingen famn där längre..
Jag mår mycket bättre nu när jag är ensam, det gör jag ju.
Men ensam innebär så mycket mer än bara en lättnad över att jag inte behöver oroa mig över en miljon saker.
Det betyder också en tom säng på natten, en tom soffa på kvällen, en bil på uppfarten..
Vi hade inte så mycket gemensamt de sista åren, mer än det praktiska. Vi hade inget samliv. Vi delade inte de innersta tankarna. Men det är svårt att minnas det när man sitter där ensam och bara behöver någon.

Ensamheten kan man fördriva på Match.com, tänkte jag. Men det är ju bara ett skämt!!
Har ett konto där (hör och häpna) bara för att jag var nyfiken, inte för att jag vill ha en ny man.
Men de flesta som hör av sig är kåta killar mellan 25-32 år som vill ha en mogen kvinna att knulla ibland (och det är inte bara en eller två, utan många). Jag hade fått ligga konstant om jag ville.
Är det inne nu med att yngre killar ska lägra äldre kvinnor? Är det det nya upphetsande tabu´t som killarna vill checka av? Blir helt chockad faktiskt!
Sen har vi gubbarna mellan 55-65 år som skickar korta kryptiska meddelanden om hur vacker jag är. Frågar om jag vill träffa dom, utan att varken presentera sig eller fråga något mer. "-Du är så vacker! Vill du träffas?"
Var är de riktiga männen? De som man får dåndimpen av, som nockar en totalt? Är de redan upptagna? De där som skriver trevliga meddelanden, som är intressanta och som berättar vem de är och undrar vem jag är??
Jag vet att jag inte är mogen för något förhållande, att ta hänsyn till någon nu ger mig gåshud.
Fast det är inte så kul att vara ensam när alla ens vänner har någon.
Det är verkligen ett nytt liv att förhålla sig till.
Nya sätt att angripa dagen, eller mest kvällarna på.
Efter 6 veckor som singel kan jag väl sammanfatta det som rätt tyst och ensamt.

Ge sig själv tid

Kände redan i fredags kroppen och hela jag var ur fas. Var låg och kände mig ledsen trots att jag hade en så mysig kväll med mina tjejer.
Att jag sen vaknade 12.50 på lördagen kände jag bara som ytterligare ett bevis på att jag behöver ge mig själv lite space. Jag har ju tidigare haft sovandet som en flykt från livet. När jag är nere så kan jag sova hur mycket som helst.
Men att ge sig själv tid är svårt, att tagga ner, ta det lugnt och bara vara är svårt. Vill ju så mycket och vill inte vara så tråkig.
Det blev iallafall en stressig start på lördagen eftersom jag lovat att åka med på en Cinderella-kryssning. Varför?? Jag som hatar båtar, fylla och när det gungar.... men man vill ju inte vara tråkig... inte nu när man är singel...
Ångrade så fort jag klev på att jag ens var där. Det var en 40+50-års fest, ett stort gäng på 35 pers. Jag halkade bara med resan på ett bananskal, min väninna L ville ha med mig som sällskap. Jag kände 5 st av dessa 35, kände inte ens de som fyllde. Att socialisera när man egentligen bara vill gömma sig under en filt är en pina. Kan tyckas att jag är negativ person, men det kostar på att ta på sig glad-fejset och spela.
Vid middagen satt jag tillsammans med "min" grupp. Men mittemot mig satt en kille som jag fått oerhört tråkiga vibbar från vid två andra tillfällen. Ni vet den där som alltid dricker för mycket, som alltid somnar, alltid gör bort sig och som bara fyllesnackar. Jag har tidigare inte gett honom någon uppmärksamhet, har snarare gått undan när han närmat sig. Ogillar starkt så onyktra personer. Att man grundar med 6 st stora stark INNAN båten ens lämnat kajen med kommentaren "- Jag ska ha kul ikväll!" säger väl allt...
Jaja, han hamnade jag alltså mitt emot... Inte nog för att han drack upp mitt vin och min snaps när jag var och hämtade mat, han var oxå otrevlig. Han utsåg mig som sitt mobbingoffer. Han som inte ens vet vem jag är, som inte mindes att vi träffats tidigare (naturligtvis för att han alltid är onykter) tjatade hela tiden om att jag var hemsk och ful. Frågade varför han kunde säga att jag var hemsk när han inte ens kände mig och svaret var att alla ser ju hur hemsk jag är, och ovanligt ful dessutom. Jag lämnade bordet åtskilliga ggr för att slippa honom. Men tillslut brast det och naturligtvis blev det tårar. Fattar inte att jag ens tog åt mig av vad han sa, en fylltratt  och  idiot som han ska inte ens kunna komma innanför skinnet på mig.... Men han sa det jag kände, ja jag är hemsk...jag är inte bra nog, inte stark nog.  Så irriterande bara att en som patetisk människa som han ska få mig att gråta.
Han blev iallafall utskälld efter noter av min väninna (som är polis och kan det där att höja rösten och mena vad hon säger). Hans enda kommentar var att han bara säger sanningen. Han blev iallafall tyst och efter 5 min satt han på sin stol och sov.
Jag tappade lusten ännu mera att vara på kryssning, men bet ihop och förstökte hänga med de andra. Men vid 22 gick jag  ner i hytten, sa att jag skulle komma tillbaka till TAKIDA'S spelning, men när L hörde av sig så sa jag att jag skulle sova. Och sov gjorde jag i 12 timmar...
Idioten blev kvar i Mariehamn, avslängd av väktare och hämtad av polisen. Igår (två dygn senare) var han fortfarande kvar där, utan varken telefon eller plånbok. Karma is the shit!!!
Jag var hemma från jobbet igår och är det även idag. Samvetet gör sig påmint som vanligt, men försöker stöta bort det. Jag måste vara snäll mot mig själv. Inse att det bara är jag som kan få mig själv att må bättre, ta hand om mig själv. Jag vill aldrig hamna i svarta hålet igen och är det här medicinen för det så får jag bara ta någon dag ibland å ge mig själv tiden att ta igen mig.
Så tänker jag, rätt eller fel?

Hej,

nu har det gått ett tag igen sen jag skrev.

Jag har hunnit med knappt en vecka i Spanien, Fuengirola. Onsdagmorgon-Måndagmorgon.
Betalade 599 kr för flygbiljetten t o r. Betalade totalt 40 Euro för boendet (lånade av en vän).
Jag fick helt fantastiska dagar med en fd. kollega till mig.
Många härliga goa skratt, djupa samtal, slöa timmar i solstolar, gott vin i glasen, pedikyr, salta bad, god mat, ryggmassage, shopping, espresso´s, sena kvällar.
En riktig lyxsemester för en liten peng!

 

För övrigt har tiden mest gått i renoveringens tecken.

Hade två supersnälla vänner som erbjöd sig att hjälpa till att tapetsera mitt sovrum (hade i sanningens namn fler vänner som erbjöd sig!) Vi fixade det tillsammans och det blev jättebra!

Pappa och mamma var över en annan helg och då spikades det taklister, dörrfoder och gardinstång i sovrummet. Jag är enormt rik som har såna vänner och sån familj!!

Har även köpt tavlor och ramar till både sovrum och vardagsrum, men de har inte kommit upp än. Måste rådfråga Stora & Lilla hur vi ska placera dom. (färgerna kommer inte till sin rätt på fotona, de är verkligen superfina!)





 I helgen ska jag på kryssning med ett helt gäng. Känner bara ett fåtal av de 35 som ska med. Ljuger om jag säger att jag ser fram emot det. Hade hellre stannat hemma. Men det blir säkert kul när man väl är där. Bara jag inte blir illamående som jag brukar när jag åker båt.... Takida ska spela, lite kul!

 

Ha en bra helg vänner!

Jag räknar timmarna tills jag får komma hem och träffa Lilla som jag inte sett sen förra måndagen!!

Renovering

Nu har jag bott utan man i över en vecka!
Det går bra, riktigt bra!

Bestämde mig för att när jag kommer hem från semestern (Cypern) skulle hjälpa honom att flytta.
Så på tre dagar var han helt ute, varav den tredje dagen enbart gick åt att handla och frakta hem nya möbler, tapeter, mat m.m. Jag, han och Lilla jobbade på som små djur.
Men kände att det var viktigt att ha en vecka kvar med semester efter hans flytt. Tid att ställa om sig, få ordning innan jobbet började.
Nu är det ju inte direkt ordning därhemma precis, det är står grejer överallt....

Sovrummet är ett enda renoveringskaos så jag sover på en säng i vardagsrummet.
Jag har målat lister och tak i sovrummet. Slipat väggarna och väntar på att tapeterna jag beställt ska komma.
Imorgon kommer en snickare och sätter igen en altandörr i sovrummet. Den har vi aldrig använt och kommer aldrig att använda så nu får det bli en hel vägg där istället.
En kompis hjälper mig att tapetsera, hade tänkt om jag skulle klara det själv men det är nog bra att få hjälp av någon som gjort det förrut.
Känns bra att få sätta sin egen prägel på rummet, få det till mitt sovrum! Har även köpt ny säng, gubben tog våran gamla.
Ska lägga in bilder sen när det är klart!
Här är tapeten som ska sitta bakom sänggaveln i alla fall. Resten av rummet kommer gå i ljusgrått.

 

Har även köpt färg till vardagsrummet.

Vi har en fondvägg i vinrött där idag. Den vill jag få bort. Så nu ska jag måla den i beige som resten av rummet. Kommer bli bra, har ogillat den där röda väggen såå länge!

 

Skönt att känna energi igen, ingen som tar min energi!

Det här blir nog bra tillslut!

Cypern

CYPERN 18 - 26 juli 2017

En helt fantastisk vecka på Cypern fick jag med mina döttrar och äldsta dotterns pojkvän.

Vi stormtrivdes tillsammans och hade väldigt roligt ihop!

Vi hade det underbart och det var verkligen semester från allt här hemma. Jag lämnade alla tankar, alla bekymmer och allt strul hemma och kunde bara njuta av att vara ledig den där veckan.

Vi tog det extremt lugnt, bara badade och solade. Strosade runt en hel del förstås och upptäckte Larnaca.

Vi bodde på två olika hotell. Första var med pool och andra var precis vid stranden, helt perfekt båda alternativen. Kul också att byta efter halva veckan och upptäcka lite nytt.

Åker gärna tillbaka, men då typ i maj eller september/oktober.

Det enda minuset var maten som inte var ngn höjdare tyvärr. Fanns mest bara souvlaki och strips att välja på. Maten är ju en stor del av semestern så det var lite trist.